Select your language

    PM mo olgeta ripresentetiv blong EU

    Praem Minista Charlot Salwai hemi bin mitim Daerekta Jenerol blong International Cooperation and Development long European Commission, Stefano Manservisi long Sande.

    Mr Manservisi hemi spendem few aoa long Port Vila long rod blo hem blong go long ofisol visit long New Caledonia. Taem we hemi stap long Port Vila, hemi mitim Mr Salwai long Ofis blong PM. Olgeta man we oli joenem hem lo taem ia i gat Jobst Von Kirchmann we hemi hed blong yunit long DEVCO we hemi injaj long Development Cooperation long Central Asia, Middle East, Gulf, Pacific mo Global Asia, Julian Wilson we hemi hed blong divisen long European External Action Service we hemi injaj long olgeta releisen wetem Japan, Korea, Australia, New Zealand mo Pacific, mo Ambassador Leonidas Tazpsidis we hemi hed blong EU delekeisen long Vanuatu be hemi stap long Solomon Islands.

    Mr Manservisi hemi gat lunch wetem Mr Salwai, Deputi Praem Minista Joe Natuman, Minista blong Akrikalja Matai Seremaiah mo olgeta nara sena gavman ofisol befo hemi go long New Caledonia.

    Ripot long Bauerfield International Airport long tede moning i talem se evri plen ino save flae tede morning folem straek blong ol staff blong Pacific Petroleum. Bigfala plen blong Air Vanuatu, hemi lego Port Vila tede morning blong go rifil long New Caledonia.

    Gavman tru long kansel blong ol minista long las wik, hemi disaedem blong givim moa taem blong ol ona blong ol trak long Vanuatu blong oli pem rod tax blong olgeta. Minista blong lan mo semtaem MP blong Port Vila, Ralph Regenvanu i welkamem desisen blong kansel blong ol minista. Mr Regenvanu i talem se desisen ia, hemi mekem se ol ona blong ol trak kasem long en blong manis May blong oli pem rod tax blong olgeta mo ol nara samting we i nid blong ol ona blong ol trak, oli mas kat. Port Vila, hemi wan ples we ikat moa trak i ron long hem komperem long ol nara eria blong Vanuatu. Gavman website i witnesem se afta long desisen blong kansel blong ol minista long las wednesde, wan hip blong ol trak, oli bin stap laen long pablik long Nambatu eria long Port Vila blong pasem olgeta.

    Praem Minista Charlot Salwai i ofiosioli talemaut tede moning long Holiday Inn Hotel long Port Vila nem blong kampani we hemi winim kontrak blong mekem runway o ples we plen i lan long hem long Airport blong Bauerfield long Efate, Pekoa long Santo mo White Grass long Tanna. Anaonsmen ia, hemi kam folem wan leta blong wanem we oli kolem "no objection" blong World Bank long las naet ikam long minista blong pablik utiliti, Jotham Napat. Kampani we bae hemi winim kontrak blong mekem runway blong ol airport ia, hemi blong China mo hemia nao ofa we hemi mekem:

    Un pas de plus vers le développement de l’enseignement supérieur

    Ce mardi 28 février, le convention center, joliment décoré par les étudiants, a accueilli deux événements majeurs sur le plan universitaire : la remise des diplômes de Licence AES délivrée par l’Université Toulouse I Capitole aux 20 lauréats de la deuxième promotion et la signature d’une convention cadre entre l’Université Toulouse I capitole et le gouvernement du Vanuatu pour encadrer juridiquement la Licence AES et le Master SES qui vient d’ouvrir ses portes. La manifestation était de taille car sous la présidence de l’Honorable Premier Ministre Charlot Salwaï Tabimasmas, elle rassemblait l’Honorable Ministre des finances, ministre de l’éducation par intérim Gaétan Pikioune, l’Honorable ministre des affaires étrangères Bruno Leingkone, l’ambassadeur de France au Vanuatu Gilles Favret, le directeur de l’enseignement supérieur Jean-Marie Virelala, le directeur de l’AUF Timothée Kolomoulé et le doyen de l’Université Toulouse I Capitole Francis Quérol. La cérémonie animée par le coordinateur national Pierre Metsan a ravi le public des parents, des 160 étudiants du centre universitaire, du personnel administratif, des responsables d’entreprises et de services administratifs partenaires et des enseignants. Les danses et les tamtams d’un groupe de danseur de l’île de Pentecote ont apporté une touche culturelle coutumière à cette brillante réunion. Les étudiants et le ministre de l’éducation par intérim ont tenu à féliciter et à remercier l’équipe enseignante pour l’excellence de leurs apports académiques. Une dynamique est donc lancée depuis 2013 qui peu à peu mène vers une Université Nationale que tous les participants souhaitent bilingue. Les cours de Licence et de Master sont, d’ailleurs, déjà dispensés dans la langue de Shakespeare et dans celle de Molière. Les bases solides en sont jetées par l’Université Toulouse I Capitole, le gouvernement a bien compris, par son engagement, les enjeux pour l’avenir, il ne reste au Vanuatu que le soin de finaliser ce beau projet.

    Wan hae level delegesen blong indipenden muvmen blong FLNKS blong Kanaky istap naoia long Port Vila blong kolektem ol tok tok long ol lida blong Vanuatu olsem wanem mo hao Vanuatu i kasem indipendens blong hem long 30 Julae 1980. Bifo oli statem wok long tusde moning, oli bin mekem wan visit ikam long Praem Minista Charlot Salwai blong talemaut ting ting bihaen long visit blong olgeta. Mr Salwai i talem tankiu long ol lida blong FLNKS long ol wok we oli mekem long graon blong priperem ol kanak afta end blong Noumea Accord. Praem Minista Salwai i talem se long saed blong Vanuatu, sapot blong gavman mo pipol blong hem long stragol blong ol kanak, hemi stap semak nomo. Hemi talem se sapot blong Vanuatu, hemi stap semak nomo. Mr Salwai i talem se bae Vanuatu i gohet blong tokbaut isiu blong ol kanak long ol rejinol mo international level. Hemi talem se isiu blong indipendens blong ol kanak hemi absent long Melanesian oganaesen blong Melanesian Spearhead Group, MSG. Mr Salwai i talem se hemia, hemi long level blong ol lida nomo be sapot blong indipendens blong ol kanak, hemi stap semak nomo long ol pipol blong Melanesia. Afta long sot miting wetem PM Salwai, delegesen igo holem miting wetem Deputi Praem Minista, Joe Natuman, foma praem minista, Barak Sope, foma presiden blong Ripablik blong Vanuatu mo naoia Ombudsman Kalkot Mataskelekele mo foma minista blong internal afea, Pastor John Sethy Regenvanu. Ol lida ia, oli bin bin kontribiut blong raitem National Constitution blong Vanuatu mo mekem wok blong Vanuatu i kasem indipendens blong hem long 1980. Oli storian abaut wanem oli kolem transition period, gavman blong National Unity, indipendens blong 1980 mo afta indipendens. Ol lida blong FLNKS, oli askem plande kuesten spesiali long transition period, gavman blong national uniti, mani blong Vanuatu mo hao nao Vanuatu i gohet blong holem taet strong kastom mo respek long ol chief blong hem. Oli askem kuesten tu abaut system blong kot blong Vanuatu. Ol olfala lida blong Vanuatu i eksplenem long olgeta se hemi no bin isi blong Vanuatu i kasem indipendens blong hem be wan samting we i mekem se hemi hapen, hemi from we pipol i wandem indipendens. Ol lida blong Vanuatu ia, oli eksplenem long olgeta se tok tok we i talem se "yumi no redi" hemi no tru tok tok from we man Vanuatu mo ol kanak, oli bin laef long ples blong olgeta bifo Franis mo England, tufala ikam. Oli talem se hemi bin hat from we ikat plande aelan we oli komposem Vanuatu komperem long Kanaky. Delegesen ia, hemi mitim ol chief, Constitution Reviu Committee mo ol nara bodi blong Vanuatu olsem polis.

    Speech blong Praem minista

    Mi joienem masta blong ceremony blong talem thankyu long presence blong yufala long afternun ia blong witnisim handing ova blong some equipment blong military we i kam from kavman Repablik blong China. People Repablik blong China i continu blong kam wan long main patna blong development blong Vanuatu mo sapotem effot blong development blong Vanuatu taem we oli etablishm bilateral relation long 1980 Hem long rison ia kavman blong Vanuatu hem i laekem blong continu blong maintenem good diplomatic relation we i kat wetem pipol mo kavman blong China tru long chinese policy. Ceremony blong teidei i makem wan other step blong development blong headquota blong Vanuatu Mobile Force ,Cook Barrack long Vila. hemia wan saen blong comitment blong Kavman blong Vanuatu blo developem VMF long wan higt level blo sikiriti. Hemi namba tu taem we VMF i ricivim havy military trak equipment mo uniform.

    Prime Minista Charlot Salwai, hemi stap long aelan blong hem blong Pentecost tede blong vot long Penama provincial election. Mr Salwai mo Misis Salwai tufala i kasem Pentecost long yestede blong vot long tede long poling stesen blong Melsisi long sentrol Pentecost.

    Melsisi hemi wan long olgeta bigfala poling stesen blong Pentecost wetem ova long 500 pipol we oli regista blong vot. Mr Salwai mo Misis Salwai istap vot oltaem long general mo provincial election.

    Ripot long Melsisi tede moning i talem se pipol istat blong laen blong vot stat long moning finis. Mr Salwai bae hemi kasem Port Vila long wiken.

    Ikat ol nara minista mo ol palamentri sekretri we oli stap tu long aelan blong olgeta blong vot long tede. Ol provins we oli go long election long tede, ikat Penama, Malampa, Shefa mo Tafea.

    Bae pipol blong ol aelan, oli rimemba afta long saeklom Pam, i bin kat wan seling bout we ino olsem ol nara seling bout, hemi bin stap visitim aelan blong Vanuatu olsem part blong reconstruction afta long saeklon Pam. Seling bout, hemi olsem wan kenu be no, hemi mo bigwan mo hemi kat ol sola panel long hem. Nem blong seling bout ia, hemi Okeanos. Oli buildim long New Zealand mo naoia, hemi stap beis long Vanuatu. Long las wik, oli bin invaetem Praem Minista, Charlot Salwai, DG blong hem, Johnson Naviti blong oli go long seling bout mo mekem wan sot visit insaed long Port Vila haba

    Tanis kastom blong aelan blong Embrym, hemi wan long olgeta tanis kastom we hemi bin haelaeten de blong ol chief long namba 5 March long yia ia. Long taem klosap evri aelan blong Vanuatu, oli bin tanis kastom blong makem de ia mo semtaem tu makem ri-opening blong nakamal blong Malvatumauri long Port Vila we saeklon Pam, hemi bin damejem. De long taem ia, hemi bin olsem wan mini arts festival. Hemi stat long Indipendens Park we hemi bin lukim wan tanis kastom blong Maewo, hemi lidim ol delegeit we oli kam long ol aelan, ol chief mo pipol we oli stap long Port Vila mo ol big big man blong gavman. I bin kat ol tok tok blong makem de ia mo pablik kakae be ol tanis kastom nao, oli bin mekem se de ia, hemi rili de blong ol chief.